nollning

nu är jag hemma igen. i göteborg. en seg tågresa som tack vare jennifer i telefon blev lite bättre. du kan då alltid få mig att må bra. beklagar sorgen du måste stå ut med just nu dock. kan inte vara lätt för någon att mista en bra vän på det sättet som du har. finns här om du behöver prata.

nu vet jag inte vad jag ska göra. ett minne kvar som jag måste kasta ut. det var någon som sa till mig att för att kunna ta in något nytt så måste man kasta något gammalt. det är vad jag just nu ger mig in i. rensar runt och städar upp för att återfå ordning och reda. hatar att städa, särskilt när det är så stökigt som hos mig.

skolan imorgon känns avlägsen och jag vill bara att tiden ska sakta ner lite grann så man hinner tänka klart vad man egentligen gör för stunden. det kommer nya ettor imorgon och roligt nog är det inte dom vi ska nolla utan nu gäller det stefan. hans förkärlek till 93:or ska få visas upp i all sin prakt. jag har med mig handbojor (riktiga) så att vi kan fästa stefan vid någonting och sätta upp ett litet plakat framför honom. vad det ska stå på plakatet har vi inte bestämt än. men roligt ska vi ha. haha, alla skrattar för stefans lycka!