onsdag 11 november 2009
änglamark
det var tider då ingenting var svårt. då vänskapen och kärleken gick hand i hand utan att någonsin skiljas åt. då vänner var allt man behövde för att lysa upp sin dag, de var som solen och blev starkare för varje andetag. kärlek existerade bara i våra drömmar, men såren blev djupa och rev upp våra, nu, spruckna sömmar. ett ord, en viskning. det var allt som behövdes för att få dig att le. men du vet inte vad du aldrig fick mig att se. en kärlek starkare än någonting annat, vänskapens band blir lätt fördärvat. att våga lita och på en person tro, det är svårt men du fick mig att gro. att växa och bli stor o stark, du fick mig att lämna jordens mark. bort mot änglarnas himmel jag flög, jag trodde jag var död. innan jag nådde änglamark hade jag sett livet i revy, det var dags att komma åter fast nu, pigg o kry. en vän, ett liv, en chans. mer får man inte att njuta av. vissa får mer, andra får mindre. men det är lyckan i livet som ger dig glädjen att stanna kvar. tänk på din familj och vännen som håller dig kär, då stannar du mycket längre här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar