ett sommarlov

det är ju sommarlov för tillfället. märker man det? nej. de regnar ute, ingen är sugen på att hitta på något och alla är borta. sommarlov ska ju vara som det var för några år sedan. tio veckors frihet där man kunde hitta på alla möjliga sorters dumheter man aldrig hade tid till annars. hur ska man kunna göra dessa utan vänner? vill bara vara galen, åka runt och vara allmänt svinig mot de jag möter för tillfället. bara, ha kul! vara överlägsen och rolig. tänk om somrarna var likadana som för några år sedan, då hade jag inte haft något att klaga på. ständigt på resa efter nya saker att göra, galna strapetser att utföra varje helg på varenda fest man invaderade. bara röja runt och komma oinbjuden på fester. sånt gör jag inte längre. har lugnat ner mig en del, är det bra? tänk vad livet leker med en. det begränsar dig till så mycket så fort du har någonting att hålla fast vid. inte för att jag inte vill hålla fast, det vill jag. men skulle vara kul att vara lika fri som man var förr. då man inte brydde sig alls om vad alla andra tyckte, då alla vuxna och liknande personer kunde gå och gömma sig eller något för de kunde ändå inte stoppa dig. nu ska jag skita i vad alla andra tycker, jag gör som jag vill. jag är 18! frihetsåldern, det värsta som kan hända är att polisen hämtar mig. det klarar jag nog av. lev livet!